Göra upp eld

Under minst en halv miljon år har människor och förmänniskor använt sig av eld. Förmänniskorna använde sannolikt eld redan årtusenden innan de själva behärskade konsten att göra upp eld. I samband med naturliga skogsbränder kunde eld tas till vara, och hölls kanske vid liv i generationer.

Ingen vet hur eller när människorna först kom i besittning av konsten att göra upp eld. Av arkeologiska fynd att döma, skedde detta senast för ca. 100 000 år sedan, men kan lika gärna ha skett långt tidigare.

Den öppna elden ger värme och ljus, och håller både rovdjur och insekter på avstånd. Vid elden kan blöta kläder torkas, och mat tillagas och rökas. Vid elden skulle människan efterhand också komma att omforma och raffinera naturens egna material. Lera förvandlades till keramik och tegel. Mineraler blev till glas. Malmer reducerades till metaller, och metallerna bearbetades vidare med hjälp av eldens värme.

Hittills har inga elddon från stenåldern hittats, men utifrån etnoarkeologiska jämförelser och våra kunskaper om stenålderns teknologi, är det rimligt att tänka sig att eld gjordes upp genom att:

Gnida eller rotera två trästycken mot varandra, så att friktionsvärmen åstadkommer den temperatur på ca. +280 grader då trä antänds.

Slå en järnhaltig mineral, t.ex. pyrit, mot en bit flinta eller kvarts, och på så sätt få gnistor som kan fångas upp i ett lättantändligt material, t.ex. fnöske.
Göra upp eld med bågdrillsmetoden

Att göra upp eld enbart genom att med händerna gnida eller vrida trästycken mot varandra kräver optimalt trämaterial och mycket övning. Den enklaste metoden för nybörjare, och den som också lämpar sig bäst för svenska träslag, är den sk. bågdrillsmetoden. Denna metod har i senare tid också varit vanlig bland eskimåer, nordliga indianstammar och sibiriska folk.

Utrustningen för att göra upp eld med bågdrillsmetoden består av fyra delar: eldbräda, drillpinne, handtag och båge. Fnöske och eldboll är också bra att ha.
För att lyckas med att göra upp eld med bågdrill krävs en hel del förberedelser och rätt material, och nedan följer en beskrivning på hur man kan gå till väga.
Drillpinne

Drillpinnen tillverkas förslagsvis av asp, i nödfall av sälg, poppel eller al. Till denna skall virket inte vara murket. Pinnen skall vara rak och jämn, och ca. 25 mm. i diameter. I ena änden görs en trubbig spets, den andra änden formas till en tapp; ca. 30 mm. lång och 10 mm. i diameter. Man kan tälja en liten midja på drillpinnen så att drivremmen lättare håller sig på plats.
Eldbåge

Bågen tillverkas av en spänstig gren, ca. 90-120 cm. lång och 15-20 mm. tjock. Lämna om möjligt en grenklyka i ena änden att fästa remmen i, och skär en skåra i andra änden. Det går också bra att ha en skåra i vardera änden, som på en pilbåge. Remmen görs av en kraftig läderrem.
Handtag

För att kunna hålla i drillpinnen då den roterar krävs ett handtag. Det tillverkas enligt bild i något hårt träslag som t.ex. björk, ask, al, bok eller ek. Hålet som drillpinnens tapp skall rotera i görs ca. 1 mm. större än denna. Lägg en liten platt sten i botten av hålet som lager. Någon form av fett, t.ex. talg, i hålet underlättar drillningen.
Eldbräda

Eldbrädan tillverkas i lätt och poröst lövträ som al, sälg, asp eller poppel. Lätt murken al anses av många vara det bästa materialet; trädet skall vara dött och virket börjat murkna, men fortfarande vara fast i veden. Såga av en 30-40 cm. lång och relativt kvistfri bit av stocken. Klyv den på mitten, och yxa/hyvla till en minst 2,5 till 3 cm. tjock planka som ligger stadigt på marken.

För att underlätta användandet av eldbrädan, bör den ligga i blöt i asklut i minst 2 dygns tid, och sedan torkas ordentligt. Passa samtidigt på att preparera fnösket!
Asklut

Asklut framställs av björkaska och vatten, genom att lika volymdelar vatten och aska kokas i ca. 2 timmars tid.
Fnöske

Fnöske är en del av svampen fnösketicka (Fomes fomentarius), som torkats, preparerats med asklut och åter torkats för att bli så lättantändligt som möjligt. Fnösketicka växer bl.a. på döda björkar och bokar.

Då skivorna tas upp ur luten bultas de lätt med en träklubba, så att de blir tunna och mjuka. Skivorna får torka, och är sedan färdiga att användas.
Eldboll

En eldboll är ytterligare ett hjälpmedel som är bra att ha till hands då man gör upp eld med bågdrill. Eldbollen tillverkas av det yttersta barkskiktet från döda enar, som dras loss, torkas och rullas/gnuggas mellan händerna till en luftig boll av ett hönsäggs storlek. Bollen rullas sedan in i en bit björknäver.
Göra upp eld med bågdrillsmetoden

Se till att all utrustning, marken och tändmaterialet är torra. Eldbrädan skall ligga plant på marken, kniv, fnöske, eldboll och tändved finnas nära till hands

Förbered fnösket genom att rugga upp det i kanten, så att det blir mjukt och luddigt.

Gör en liten fördjupning i eldbrädan med hjälp av knivspetsen.

Sätt drillpinne, bågsträng och handtag på plats. Sitt på huk, och håll fast eldbrädan med foten.

Dra bågen fram och tillbaka med långa, jämna tag. Är bågen lång, kan två personer hjälpas åt. Fortsätt tills gropen har samma diameter som drillpinnen. Med rätt material och lite tur börjar det ryka redan nu.

Skär sedan en 1-1,5 cm. bred skåra från mitten hålet till 1-1,5 cm. utanför hålets ytterkant. Skåran skall vara lite djupare än hålet. Det spelar ingen roll åt vilket håll skåran ligger, men det är lättast att skära längs med fibrerna i träet. I denna skåra skall det glödande kolpulvret samlas.

Fortsätt att ”drilla” tills det börjar ryka kraftigt, och skåran fylls med kolpulver. Gör sedan en ordentlig spurt under ca. en halv minuts tid, och lägg drillpinne och båge åt sidan. Blås försiktigt på kolet så att glöden sprider sig till ytan. Antänd den luddiga kanten på en bit fnöske på glöden.

Stoppa in det glödande fnösket, gärna tillsammans med någon extra fnöskebit, i eldbollen. Blås kraftigt tills eldbollen flammar upp. Lägg den i eldstaden, och mata på med tändved.